Jag skulle dö.

Det var officiellt.

Antingen det eller så flyr jag undan för hela mänskligheten. Ja, det låter bra. Då blir jag ju åtminstone ensam, inte död.

 

När Carly började dra mig i alla olika riktningar på festen så kom jag på mig själv med att kasta blickar efter honom var vi än gick. Jag kollade efter Danger, som dom kallade honom. Bara namnet fick magen att vända sig ut och in. Jag vet inte varför jag gjorde det, jag kunde inte förklara varför. Det var nog nerverna som gjorde att jag reagerade som jag gjorde. Jag var mer orolig över mitt liv än vad jag borde. Jag oroade mig mer för den här killen jag aldrig vetat om förren nu, än för mina föräldrar.

Bara det borde ju förklara en del för er.

 

Jag höll på att bli galen och just då ville jag bara iväg från allt. Mitt huvud skulle inte gå åt alla möjliga riktningar i skräck för att se honom utan isåfall på grund av mina föräldrar. Tänk om dom lämnade huset för att leta efter mig och hittade mig här? Tänk om dom ringer polisen och en hel patrull börjar leta efter mig? Tänk om...

Äh, vafan varför bryr jag mig? Mina föräldrar är ju inte mitt största bekymmer...

 

Jag ryckte min hand ur Carly's och väntade tills hon vände sig om.

- I need to breathe, Carly, jag erkände. I didn't come here to just walk around. I came here to have fun, and if all we're going to do is running away from every social group at this party, I'm going home.

Hon satte en hårslinga bakom örat innan hon småskrattade.

- Sorry, hon rodnade. I didn't notice I was being too pushy.

- It's not that you were being too pushy...jag avbröt mig själv och hittade ett bättre sätt att uttrycka mig. It's just that ever since "Danger", jag gjorde ett citat-tecken i luften med fingrarna, talked to me, you've been on your radar and I can't take it anymore.

- I'm sorry, hon fuktade sina läppar med tungspetsen.

- It's just that...jag tog ett djupt andetag innan jag fortsatte. Ever since he talked to me, you been acting like I'm going to die, and I'm not.

- How would you know? Hon lyfte sin hand och pekade på mig. He's called Danger for a reason, Kelsey!

- Yeah, well Danger talked to me once. It's not like he asked me out or anything, jag skakade på huvudet. You're overreaction Carly, and you know it. Besides you don't know him!

- I know enough about him to know he's bad news. Hon försökte låta övertygande men det hon sa lät som skitsnack.

- And you believe what everyone says? jag rynkade pannan och hon nickade fort. Carly, not what everyone says is the truth. People exaggerate everything nowadays. You can't belive the shit people say. You should know that the first hand!

Jag påminde henne om den gången Danny Jergins startade ett rykte om att Carly hade legat med honom. Det blev värre och man sa att hon antagligen blivit gravid, att hon gjorde abort. Det pågick i flera år innan det äntligen slutade och nya rykten skapades.

- That's different, försökte hon försvara sig.

- How? jag satte händerna på höfterna. Name one way on why that's different.

Jag stampade med foten i golvet medan jag väntade på svar.

- It just is, okay? muttrade hon surt. Everyone knows about him Kelsey. He didn't spread shit on his own. People already knew of him.

- Yeah, from shit other said about him. It doesn't matter who started it, Carly, the truth still remains the same. No one knows the truth. The only person who does is this Danger-kid and when he admits it himself, then it's true. Until then, everything you hear is fake.

Efter en stund av tystnad gan hon äntligen med sig.

- Fine, but don't say I didn't warn you.

Hon kollade på mig innan hon krokade sin arm i min och drog med mig bort mot delen av festen där det faktiskt fanns människor som dansade.

 

Jag var den som vantligtvis inte tänjde på gränserna, men denhär kvällen trodde jag att jag skulle göra det. Så jag gick och hämtade en till öl, lät vätskan rinna nerför strupen medan jag gick tillbaka mot Carly. Men hon var inte där. Åh, skit.

Jag suckade och börja leta efter henne. Jag tryckte mig förbi massor av människor, vissa dansade mot varandra som om dom hade sex, vissa rökte en joint, andra drack sig fulla. Men jag kunde inte se Carly någonstans.

Några minuter senare värkte mina fötter efter att ha gått så mycket. Men jag satte mig inte ner. Vissa förstod nog inte meningen med en stol...

 

Tillslut gav jag upp och tog upp mobilen för att skicka ett meddelande till henne.

Nöjt satte jag ner mobilen för att kolla på något som fångat min uppmärksamhet. När jag gick närmre såg jag att det var en stock. Jag visste att detta var det närmsta en stol jag kunde komma, så jag gick snabbt bort mot den för att sätta mig ner. Jag sträckte på benen, vilket gjorde mig mycket mer avslappnad...Och bekväm.

 

Det tog inte lång tid innan jag konstaterade att det var 10 minuter sedan jag skickat mitt meddelande till Carly och hon hade inte svarat. Hon brukade jämt svara inom några sekunder, 2 minuter om hon hade druckit något. Nu började jag bli orolig. Jag visste att hon inte var här nära folkmassorna, så jag bestämde mig för att gå på en väg som ledde ner till en liten dal med massor av träd.

Jag stoppade händerna i fickorna och försökte hålla tankarna om vad som kunde vara där ute, borta när jag insåg hur mörkt det var.

 

Hur kunde Carly bara försvinna sådär? Blev hon verkligen så upprörd över att jag inte tyckte det var så stort att Danger pratat med mig, som hon tyckte? Eller kunde det vara något annat? Kanske var det några som ville att hon skulle följa med någonstans...men då skulle hon ju ha sagt till mig innan hon lämnat mig.

 

Jag suckade frustrerat. Mitt huvud hade börjat surra allt mer, ju mer dom tre ölen jag druckit började verka. Löven som flög omkring hjälpte inte ett dugg. När det kändes som att jag blev allt mer snurrig såg jag, som tur var, en grupp av människor inte så långt bort på stigen.

Jag tänkte inte mer på det utan fortsatte gå mot dom. Jag kände den kalla vinden slå mot mig och jag kollade försiktigt upp mot gruppen som stod lite längre fram. Då noterade jag att det inte var någon vanlig grupp som stod framför mig. Dom bar rött och svart och vad jag kom ihåg från Carly's tal så var det denna grupp av människor Carly varnat mig om.

Danger's gäng.

 

Jag kände hjärtat pumpa hårt i bröstet på mig då jag försiktigt rörde mig mot träden, för att göra mig så liten och osynlig som möjligt. Jag försökte hålla mig lugn, jag var ju vid träden nu.

- You're in a lot of shit, Parker. Hörde jag en mörk röst säga, samtidigt som magen gjorde en kullerbytta och mina handflator blev fuktiga.

- I'm...I'm sorry...Killen som den mörka rösten pratade med började stamma. Hans ton var skakig och det fick honom låta så sårbar i mina öron, vilket fick mig att krypa ihop.

- Sorry doesn't cut it anymore. You had your chances and still turned out with shit. We gave you three more weeks and you still couldn't find the time to get the money?

- Please, I just need a little more time-

- Well, you're time has passed, buddy.

Jag kände att min kropp stelnade till och jag kikade fram bakom trädet precis för att se ett skott avfyras, en kropp falla till marken som färgades röd av en äcklig vätska...

 

Vad i helvete var det som hände?!

 

 

___________________________________________________________________________________________